Tootzies

Året är snart till ända och 2012 kan kvala in bland de bästa åren i mitt liv so far.

Jag har gjort roliga saker, utmanat mig själv, börjat studera, träffat människor och avslutar året med att göra min allra första utlandsresa. Det ni, blir svårslaget, gott folk!

Dock måste jag säga att det allra bästa det här året, det som slår allt, är studierna. Jag älskar't!

Vad gjorde ni i år och vad är ert bästa med det här året?

Jag älskar tjälknöl och det kan utan tvekan vara, typ det godaste som finns. Och är det gjort på älgkött... Då... Då... *drägglar*

Jag har alltid gjort min tjälknöl genom att kasta in djupfryst nötkött-klump i ugnen och låtit den stå över natten. Men nu har jag börjat använda köttermometer. Förra tjälknölen blev tyvärr alldeles blodig, och det är äckligt.

Så nu går vi på +65 grader och hoppas det blir bra. Dagens lag består främst av kinesisk soja, vitlök, harissa och chili. Jag hoppas det smakar såsom jag tänkt.

Jag var iväg till en kompis idag. En liten Excel-kurs mot tjälknölsmiddag. Bra deal!

Och på riktigt, det är hur logiskt som helst. Varför har jag inte lärt mig det tidigare? Det är bara en stor miniräknare med extra plus allt.

Vet ni vad? Excel är asroligt!

Här skall göras listor i det oändliga på jobbet. Moahaha!

Oh my god, oh my god, oh my god!

Jag har precis sett de fyra första avsnitten och jag dör vad jävla spännande det är!

Jag ska inte spoila för er som inte sett det än men, när jag såg trailers så tänkte jag att säsongen antingen blir asbra eller anus. Den blev asbra. Äntligen börjar det hända grejer och man märker hur mycket zombieapokalypsen har tärt på gruppen. De är mycket mer påverkade av sin tillvaro och börjar bli mer trovärdiga. Säsong två var helt okej men kändes mest som något segdraget mellanspel.

Säsong tre kicks ass duktigt och jag vill se allt. Nu! Men jag får vackert vänta.

Vi är, som de flesta vet vid det här laget (på grund av mitt tjat), inte hemma den här julen. Jag är ingen jul-fascist (bara i vissa saker, som att man måste ha rödbetssallad på julen och knäck och göra pepparkakshuset med skitungen) och jag tycker att det ska bli ruskigt skönt att få tillbringa julen på andra sidan jordklotet. Dock vill jag ändå att Fisen ska få känna att det trots allt börjar närma sig jul och julen innehåller också en hel del mysiga traditioner som vi skapat.

Idag bakade vi därför lussekatter, för det hör julen till.

Och i år, äntligen, vill Fisen vara med genom hela baket (tack för att barn blir äldre och i synnerhet fyra är) och han snodde ihop urtjusiga lussekatter (utan russin, för det är äckligt) medan han utropade "Titta, jag kan!", "Kolla mamma!", "Den här ska jag visa pappa!". Äntligen har hans motorik börjat. Hänga ikapp hans huvud och det är så roligt att få se.

(Och han kan rita HUS och TRÄD och riktiga TROLL nu! Det fick vi se på utvecklingssamtalet för hemma vill han inte rita.)

Och eftersom vi lever i mediaåldern så knäpper vi kort på allt vi gör.

Här är lussekatterna:

Snodd av http://ladydahmer.se

En av nyheterna på Aftonbladet den här morgonen är 17-åringen som blivit utsatt för gruppvåldtäkt i Växjö.

Det passar bra att diskutera förövare idag. Vad är det som gör att ett gäng människor bestämmer sig för att det är okej att ge sig på en ensam person och våldta hen? Som gör att ingen säger "Stopp! Vi kan fan inte våldta!" eller att en person tycker att nej betyder ja? Som uppenbarligen inte respekterar personer som är i svagare position än denne själv? Som tror att hen har rätt att "ta vad jag vill ha"?

År 2012 och människor går fortfarande runt på gatorna och begår regelrätta, sexuella övergrepp mot individer för att "de vill/kan". Det är skrämmande, har vårt samhälle inte kommit längre än så här?

Har vi missat att lära våra barn vad nej betyder? En av de mest grundläggande värderingarna liksom att man faktiskt inte får göra andra människor illa.

Nej, du har inte rätt att ta vad du vill ha, precis som du inte har rätt att göra vad du vill med en annan människa.

Vi måste prata mer om våldtäkt, både överfallsvåldtäkter och i synnerhet våldtäkter som sker innanför stängda dörrar där förövaren oftast är en person som offret har en relation till, på endera eller andra sättet. För det är fan inte okej. Man får ALDRIG utnyttja ett övertag och man får för helvete inte våldta en annan människa.

Vi måste stödja och tro på offren och vi måste få ett slut på förlegade värderingar såsom att en kvinna i kort kjol "vill" bli påsatt av en man i mörk gränd trots att hon vrålar nej, att en redlös person har sagt ja till sexuellt umgänge genom att dricka alldeles för mycket, att en person som blir tvingad till sex faktiskt blir våldtagen och inte bara "övertalad" och så vidare i all oändlighet. För nej betyder nej och sex är fan bara okej så länge båda parter är med på det och har godkänt den sexuella akten.

Nej betyder nej. Lär er själva och era barn det. Och prata om att sex faktiskt inte är en skyldighet utan något personer som vill gör tillsammans, inte mot varandra. Och om en person ändrar sig, ja, då är det inte okej längre. Begrips?

"Men alltså, det räcker ju med bara lite smågrejer om han nu får ett DS innan vi åker."
"Ja, jag tänkte lite Playmobil bara och kanske ett till spel och så lite Lego."
"Det är INTE lite."
"Nä, det förstås."

En vecka senare:
"Jag har beställt Playmobil nu också."
"Okej."
"Ja, det var så billigt. Jag beställde lite smågrejer, en julkalender med dinosaurier och några större grejer. För en tusen-lapp ungefär."
"Är det lite det?!"
"Men de stora sakerna är ju till oss båda... Till vår djungel."

Ja, den där lille ungen blir lika jävla överöst i år med av julklappar. Medan jag försöker hålla ned budgeten och mängden och tänker att barnet ska få lite nya kläder istället så är sambon helt inne på bara leksaker. Men nu får inte ungen mer.

Det här med syskon är en diskussion som pågår hemma nu. Det börjar som bli dags att ta ställning nu, Fisen är fyra redan och en riktig sladdis är då inte jag sugen på.

Men, till saken hör att jag tycker att det är astråkigt att vara gravid och jag är heller inte vidare förtjust i bäbisar.

Att vara gravid innebär att man är konstant trött, slut och grymt otymplig. Man blir fet och de sista veckorna klarar man fan knappt att vända sig i sängen utan hjälp. Man har inga kläder att ta på sig och känner sig fet och ful i ungefär 9 månader. Mina höftproblem förvärrades dessutom efter förra gången.

Bäbisar kan väl vara söta ibland men satan. De äter, sover och bajsar. That's it. Och som förälder går man bara runt och väntar; på att hen ska vända sig, sitta, krypa, you name it och man väntar på det. Som om man inte väntat tillräckligt när man var gravid. En bäbis gör liksom inte så mycket, den finns mest bara där och är totalt hjälplös. Visst kan de vara mysiga att hålla i men jag tycker knappt det alla gånger. Jag får ofta påminna mig själv om att man måste titta på och kommentera andras bäbisar, annars glömmer jag lätt bort det och då är man lite konstigt.

Föräldraledigheten vet jag knappt vad jag vill med. Rent egoistiskt så tror jag inte jag vill vara hemma mer än kanske 4 månader först och sedan vara hemma igen efter 1 års-dagen (då det börjar bli ett barn) istället. Med Fisen var jag bara ledig i 1 månad, sedan fortsatte jag ned skolan och började att jobba extra och fick ett heltidsjobb när han var 7 månader. Jag ångrar det idag och inser att jag borde varit hemma mer och på mina villkor. Men tanken att gå hemma i ett svep i minst 6 månader får det att krypa i kroppen på mig. Vad ska jag göra hela dagarna?! Hur ska jag undvika att bli sinnessjuk av tristess?

Nej, kunde man få en 1.5-åring levererad så hade jag inte tvekat en sekund. Barn är skitroliga, men bäbisar och graviditet. Nja.

Vi har precis beställt Fisens semi-julklapp. Eftersom vi drar till Thailand i 3 veckor och flygresan tar 11 timmar så bestämde vi att han skulle få ett Nintendo DS. Han är mycket förtjust i att spela Mario Kart på Wii:et och tycker också om att spela på sin lilla spel, en liten kinesisk historia som innehåller 99 "klassiska" tv-spel.

Således tyckte vi att ett DS vore på sin plats, och även jag och sambon kan roa oss med spelet. Mario Kart och Super Mario 64 blev spelen som kommer med till.

Fisen själv har pratat om att han vill ha ett "litet" Mario Kart och det känns jätteroligt att få ge honom det. Nu är han så stor att han börjar förstå värdet i saker på ett annat sätt samt att han verkligen kan önska sig saker.

CDON hade dessutom rea på utvalda DS så vi fick en gul DSiXL för ynka 999 kr.

Nu ska vi bara köpa ett par lämpligare hörlurar till honom än de som kommer med rese-kitet. Någon som har tips på några roliga eller ett par bra utanpå-öronen-lurar?

Jag har nu lajjat bort flera dagars studier, först på grund av kalasande men tisdagen och gårdagens plugg-tid gjorde jag i stort sett inget alls med. Paniken växer. Idag är sista dagen att få fason på huvudet och komma in i det "juridiska tänkandet".

Direkt efter dagis-lämningen av Fisen for jag till Högdalen och bunkrade med snask så att hjärna orkar arbeta hela dagen lång.

Jag inbillar mig dessutom att ägg och rom är bra för hjärnverksamheten, likaså one piecen.

Nu kör vi!!